Mechanisk återvinning är inte kapabel att hantera engångsartiklar från sjukvården eftersom de betraktas som kontaminerat eller biohazard-material; deras höga renhets- och kvalitetskrav gör dem också olämpliga för denna metod.
Som svar på det ökande intresset för återvinning av medicinskt avfall genomförde Chalmers tekniska högskola (Göteborg, Sverige; www.chalmers.se) två separata projekt för att testa termokemisk återvinning.
Det första projektet behandlade några olika produkttyper, som ansiktsmasker och plasthandskar. I det andra projektet skapades en blandning som innehöll cirka 10 olika plastmaterial samt cellulosa, för att representera den genomsnittliga sammansättningen av sjukhusavfall från regionens sjukhus.
Forskarna rapporterade att resultaten från båda projekten var “konsekvent positiva”. “Termokemisk återvinning inte bara löser problemet med att medicinskt avfall inte återvinns idag, utan underlättar också återvinning av värdefulla kolatomer,” sade Judith González-Arias, ledare för ett av projekten. “Detta är helt i linje med cirkulär ekonomi och erbjuder en hållbar lösning på det brådskande problemet med hantering av medicinskt avfall.”
Relaterat: Gummibaserade plaster för medicinska testapparater
Hon medgav dock att volymerna av avfall från engångsmedicinska artiklar inte är tillräckligt stora för att skapa en fungerande cirkulär affärsmodell. “För att bygga en anläggning i den storlek som krävs för lönsam termokemisk återvinning, måste man säkerställa ett materialflöde på omkring 100 000 ton per år innan start,” sa hon och tillade att nya samarbeten skulle behövas över hela kedjan där vårdavfall skulle kunna ingå i materialflödet.
Trots detta skulle byggandet av en sådan anläggning i ett befintligt kemiskt kluster, till exempel i Stenungsund i Sverige, optimera processen. Forskarna vid Chalmers samarbetade med den stora plastproducenten Borealis (Wien; www.borealisgroup.com) under sitt arbete. Borealis har undersökt möjligheten att lägga till en kemisk återvinningsanläggning på sin anläggning i Stenungsund, och integrera den avancerade teknologin i sin cracker där.
Politiska faktorer utgör en annan hindrande faktor, med lagar och regler som varierar mellan länder. Det har faktiskt funnits krav på att EU-regulatorer ska utveckla en policy-ram för att uppmuntra investeringar i både kemisk och mekanisk återvinning.
Relaterat: Globala marknadsstörningar belastar medicinteknikindustrin
Martin Seeman, biträdande professor i energiteknik vid Chalmers tekniska högskola, kommenterade: “Vissa politiska beslut skulle öka värdet på plastavfall som råmaterial för industrin och öka chansen att skapa fungerande cirkulära affärsmodeller kring denna typ av återvinning. Till exempel skulle ett krav på koldioxidinfångning vid förbränning av plast skapa incitament att istället investera i mer energieffektiva alternativa teknologier som vår.”
Studien med titeln “Ånggaskifiering som en möjlig lösning för att omvandla engångsmedicinska artiklar till kemiska byggblock med höga utbyten för plastindustrin” publicerades i den vetenskapliga tidskriften ScienceDirect i februari i år.
Återvinning av PET-blodrör
Under tiden har medicinteknikföretaget Becton, Dickinson and Co. (BD, Franklin Lakes, New Jersey, USA; www.bd.com) och ett konsortium av danska vårdinstitutioner genomfört en genomförbarhetsstudie för att visa att använda PET-bloduppsamlingsrör kan rengöras, krossas och formas till nya artiklar.
BD uppgav att resultaten visade att en övergång till återvinning skulle kunna omdirigera 33 ton högkvalitativ plast från att förbrännas i regionen varje år. I södra Danmark används och förbränns 7 miljoner rör varje år, totalt cirka 21 ton PET, enligt företaget.
Nästa steg, enligt BD, är att genomföra mer forskning för att fastställa de bästa metoderna för rengöring och återvinning som optimerar materialkvaliteten och klimatpåverkan, samt att utveckla en gångbar återvinningsmodell.”
